Eugen Schauman.
Nationalhjälte eller terrorist?
Det vet jag inte.
Däremot vet jag att saker sällan är vad de ser ut att vara.
Människor är inte vad de ser ut att vara.
Hur kan vi komma fram till sanningen om vem Schauman var? Sanning är nämligen inte det som ÄR, utan det som vi TROR att det är.
Historiskt sett har ett ökat statligt förtryck sällan lyckats med att kväsa motstånd eller separatistiska strävanden. Våld föder mera våld.
Hur ser motståndsrörelser ut i Finland idag?
Våldet i hemmen, på gatan och i skolorna bekräftar att vi inte vet vem den egentliga tyrannen är. Vem förtrycker oss? Vem är vår gemensamma fiende? Vem eller vad står mellan oss och det vi kallar frihet? Välfärden? Skammen för att vi är så lyckligt lottade och fötts med en silversked i munnen? Den politiska ledningen? Vi själva kanske?
Idag drabbas länder med separatistiska strävande av liknande aktioner som Finland på fyrtiotalet.
Bobrikovs medel var list, hot och våld - bekanta egenskaper hos en ledande tjänsteman i en stormakt. Schauman älskade sin Runeberg, var socialt isolerad och hade svårigheter i sitt kärleksliv.
Dessa tankar och omständigheter styr Arbetsgruppen Schaumans arbete.
Seppo Zetterberg har skrivit en utmärkt bok som beskriver Schauman ur ett historiskt perspektiv. Vi gör något annat. Vi presenterar ny finlandssvensk dramatik och berättar en historia om en man vars öde blev ett politiskt mord och död via egen hand.
